EOC1 Ö6 (2012-05-17)

Tja, så här kan det se ut för en som springer snabbare än han orienterar. Alla tips om hur man blir bättre mottages tacksamt.
GPS'en kom iggng mellan tvåan och trean.
S-1: Bra start. Spikade den första kontrollen.
1-2: Spik igen. Lugnt och fint.
2-3: Ökar farten (glasögonen börjar imma igen ...). Jag letade efter en höjd, men det var ju en sänka. Kollade varken kartan eller definitionen ordentligt. Nåväl, ingen större miss med mina mått mätt.
3-4: Ser ju rätt hyfsat ut, men faktum är jag inte fattade var jag var förrän jag ramlade på släpstigen. Problem med vad som var upp och ner. Sen tog syret slut i hjärnan när jag kom fram. Sprang ner till en kontroll som inte var min . Upp igen på vägen och ner till min kontroll. Det man inte har i huvudet får man ha i ......
4-5: Mot femman hade jag fortfarande inte lärt mig vad som var upp och ner. Fick göra några svängar för att inte gå ner i dalarna. Lite jobbigt längs sjön, men jag visste ju i alla fall exakt var jag var. Lite långsamt men rakt på kontrollen.
5-6: Rätt trött. Skönt att kunna sträcka ut lite på vägen och efter en mugg sportdryck fick jag nya krafter. Kontrollen spikades.
6-7: Glasgönen rejält immiga nu och oanvändbara. Visste aldrig riktigt säkert var jag var efter passage av vägen och sank'en men lyckades hålla riktningen och hade inga problem att hitta kontrollen när jag kom upp på höjden och började skymta sjön.
7-8: Rätt bra fart mot åttan. Kom till ett kärr som var mer som en sjö och fattade inte att jag bara var några 10-tal meter från kontrollen som satt på höjden. Irrade runt en stund innan jag kom på det.
8-9: Tänkte att nu krävs det skärpning. Sänkte tempot och spikade nästa kontroll.
9-10: Eftersom nian gick bra så blev det full fart mot 10, och "inte ett helt optimalt vägval". Efter full fart på skogsvägen (nerför) så var det sju höjdkurvor rakt uppåt .... Måste erkänna att jag gick en bit.... Sen var det syrebrist i hjärnan igen. Trodde jag var på gränsen mellan det gröna och vita men jag på beståndsgränsen. Funderade på var "toppen" som skulle ligga väster om mig var ... det var ju en sänka ... Till slut fattade jag i alla fall var jag var och kunde ta kontrollen. Trots det ingen bom enligt WinSplit.
10-11: Full fart mot elvan. Lite för full fart, hamnade nästan i målet och fick vända norrut igen. Trodde att kontrollen skulle vara vid en bäck, men fick lära mig av Babbe efteråt att en rad bruna prickar är en fåra.
11-M: Kort spurt. Kunde inte misslyckas. Och gjorde det inte heller.
Summa sumarum: Trots allt rätt bra för att vara mig, under 11 minuter per kilometer. Kan skylla några misstag på immiga glasögon och taksig syn, men ärligt talat är det orienteringen jag behöver förbättra.